K-samsök – svensk samordnad infrastruktur för kulturmiljö och museer

I Norge har vi Norvegiana, som Kulturrådet drifter og utvikler. I Sverige K-samsök.

Lars Lundqvist och Henrik Summanen arbeider hos Riksantikvarieämbetet i Stockholm/Visby og har skrevet dette blogginnlegget i anledning en rapport som kommet. Rapporten ser nærmere på K-samsöks rolle og funksjon som fremtidig digital infrastruktur i Sverige. Vi jobbe langs de samme problemstillingene og nyter godt av söta brors vurderinger og erfaringer.

Hilsen Marit

Samsökning i Sverige – kort bakgrund

Litet förenklat kan man säga att digitaliseringen och webben har gjort söktjänster som är baserade på nationsgränser, länsgränser eller som avgränsats utifrån domän-, system- eller institution mer eller mindre irrelevanta för den som vill hitta och använda digitalt kulturarv. Information om allt finns överallt! Relaterad information som idag tillgängliggörs i olika lösningar kan kopplas samman och bli väldigt enkel att hitta och använda för alla, på en global nivå. Google, Bing och andra söktjänsters popularitet är exempel på hur informationshanteringen förändrats i grunden. Domänöverskridande och nationsöverskridande tjänster och plattformar som Youtube, Flickr, Facebook, Twitter, Instagram, Pinterest och Europeana är attraktiva och ger stor nytta för användarna.

Vi ser idag att människor i allt högre grad själva vill göra urval, bearbeta material och dela med sig av det man skapat på sitt sätt, inom sina egna nätverk. Skapande, lärande, kulturella aktiviteter och upplevelser sker i ökande omfattning på andra håll och på plattformar än exempelvis i skolor och på publika institutioner. Nya medier och teknik har lett till att människors har helt nya förväntningar och beter sig annorlunda. Det har hänt många gånger genom historien och vi ser idag en förändring som av många anses ha långt större betydelse än boktryckarkonsten.

Sondera  och K-samsök  dök upp i Sverige i början av 2009 och kan ses som svar på den här utvecklingen. Båda tjänsterna är en sorts reaktion på ett ökande behov för att göra det enklare för användare att dra nytta av digitaliseringen inom kulturarvsektorn.

Tanken om ett K-samsök föddes redan runt 2006-2007. Idén var att skapa ett samsök kring framförallt arkeologisk information, som var splittrad och låg spridd ut på många olika håll trots att informationen var logiskt relaterad. En annan utveckling som allt mer hindrade en effektiv återanvändning var (och fortsatt är) den ökande mängden förvaltningskrävande och oöverskådliga länksamlingar och söksystem, spridda på ett stort antal institutionella hemsidor. Så det blev naturligt att ställa sig frågan: Varför inte pröva befintliga tekniker som kunde överbrygga gränserna mellan olika samlingar? Varför inte tillämpa nya synsätt som utgick från digitaliseringens möjligheter, och bryta med analoga synsätt och arbetssätt? Eller: Varför inte göra det lättare för användarna!

Museikoordinatorn och K-samsök

Den svenska museisektorn präglas av en stor mångfald, med olika samlingssystem och olika modeller för att beskriva samlingar på. Museerna har dessutom många olika sätt att tillgängliggöra digital information på och göra informationen användbar. Som redan nämnts fanns redan 2007 tankar om att göra ett försök att länka samman arkeologisk information från Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Denna idé togs upp inom ramen för en utredning – populärt kallad Museikoordinatorn – som pågick 2007-2009.

Utredningen hade i uppdrag att bland annat pröva olika former för konkreta samarbeten med ”syfte att frigöra resurser för museernas kärnverksamhet samt bidra till ytterligare högkvalitativ verksamhet. I uppdraget ingick också att föreslå hur ökad samverkan och eventuella stödfunktioner inom museiområdet lämpligast kan åstadkommas och organiseras”. Uppdraget omfattade främst det statligt finansierade och stödda museerna men Kulturdepartementet ville se effekter inom hela sektorn.

K-samsök utsågs till att vara en pilot för ett konkret samarbete för att visa på att en koordinerad insats kunde frigöra framförallt museernas resurser för kärnverksamhet. K-samsök skulle förenkla för användarna att hitta och dra nytta av informationen genom en mångfald av nya, kreativa applikationer. Förhoppningen var också att fler aktörer skulle kunna vidareutnyttja informationen och att deltagande institutioner skulle samarbeta i högre grad. K-samsök förväntades också lösa leverans av museiinformation till Europeana på ett kostnadseffektivt sätt.

I den breda dialogen som föregick K-samsökprojektet stod det klart att det saknades en koordinerande museiinstans som ville eller kunde ta ansvar för att utveckla och långsiktigt förvalta en sådan funktion. Dessutom fanns en stark vilja från både museiledningar och finansiärer att inte K-samsök skulle bli ytterligare ett av många laborativa projekt som efter projektmedlen arbetats upp skulle stängas ner på grund av brist på långsiktig, hållbar förvaltning. Många museiföreträdare kunde vittna om detta.

Riksantikvarieämbetet – som redan hade en rad olika museikoordinerande funktioner – tog 2008 på sig rollen att ta ansvar för utveckling och förvaltning av K-samsök. Detta gillades av museernas ledningar Kulturrådet, Kungliga Biblioteket och Riksarkivet, som alla stödde idén. Projektet skulle utvecklas i nära samarbete med ABM-institutionerna med målet att olika system skulle kunna ”prata” med varandra.

För museerna skulle det vara frivilligt och kostnadsfritt att ansluta sig till K-samsök och bidra till en gemensam, öppen digital ”kulturarvsallmänning”. Museerna skulle själva stå för kostnaden att bygga de systemspecifika tekniska lösningarna som skulle krävas för att ansluta sig till K-samsök. Ansvaret för informationens kvalitet skulle fortsatta ligga hos informationsförvaltande institution.

Projektet fick snabbt resultat tack vare stort engagemang och kunskap från företrädare för museer och museisystem samt tekniskt bistånd från framförallt Kungliga Biblioteket. Framgången ledde till att Riksantikvarieämbetet 2009 fick ett särskilt regeringsuppdrag. Med det följde även tillåtelse att använda kulturmiljövårdsmedel för att utveckla och förvalta K-samsök. I uppdraget ingick att samverka med de statliga museerna och andra aktörer inom kulturarvssektorn, inklusive civilsamhället. Riksantikvarieämbetet fick också rollen som nationell aggregator och fungera som kontakt med Europeana.

K-samsök idag

Idag finns ett 40-tal museer och hembygdsföreningar  anslutna till K-samsök  och i K-samsöks index finns idag runt 5,6 miljoner objekt. Och fler samlingar tillkommer i takt med att museer är redo att ansluta sig.

Även om intresset är stort för K-samsök har endast en liten bråkdel  av svenska museer anslutit sig. Många har K-samsök på agendan men har valt att prioritera andra saker, alternativt hindrats av ekonomiska, administrativa eller tekniska skäl.

K-samsök har över tid utvecklats både tekniskt och som samverkansplattform. För Riksantikvarieämbetet är K-samsök ovärderligt genom att vara en kontaktyta till museernas digitala arbete.

Arvet från Museikoordinatorn har utvecklats från fokus på protokoll- och tekniklösningar till att driva frågor kring standardisering, öppna länkade data, Creative Commons-licensiering, kunskapsuppbyggnad kring upphovsrätt, best practises mm. Riksantikvarieämbetet gör även insatser för att K-samsöks innehåll ska få en bredare användning, exempelvis för kreativa och kulturella näringar.

Riksantikvarieämbetet har genom K-samsök medverkat i en rad olika pilotprojekt tillsammans med Europeana och relaterade EU-finansierade projekt. Det har varit ett kvitto på att K-samsökssamarbetet i Sverige ligger långt framme även internationellt sett. Några av framgångsfaktorerna är att ha teknisk kompetens in-house på Riksantikvarieämbetet som möjliggör ett agilt arbetssätt samt att K-samsökskretsen har kommit relativt långt kring öppna data.

Det finns idag ett antal applikationer  som använder K-samsöks innehåll. Vi själva har byggt Kringla.nu som söker i K-samsök och Europeana men även visar länkad data från Wikipedia, Wikimedia, Libris och Platsr.se. Kringla.nu ger även användarna möjlighet att skapa semantiska länkar. Flera museer använder K-samsök för att lösa sin interna samsökning samt för en utställningsapp. Det finns även kommersiella aktörer som byggt mobilappar.

K-samsök i framtiden

Nyligen lät vi en extern konsult göra en framtidsstudie av K-samsök. Syftet var att få ett underlag för Riksantikvarieämbetets kring framtida förvaltning och utveckling samt få ett oberoende bidrag till Digisams uppdrag att utarbeta förslag på hur svenskt kulturarv ska arbeta mer samordnat inom digitaliseringsområdet.

Konsultens uppdrag var att ge förslag på K-samsöks roll och funktion i en framtida digital kulturarvsinfrastruktur i Sverige och K-samsöks roll på kort och lång sikt i förhållande till Europeana.

I rapporten ges förslag på ett antal roller som K-samsök kan ha framöver: som Aggregator, Samordnare och/eller ägare av auktoritetslistor, Mötesplats för innehållsleverantörer, Stöd för utvecklare samt Skapare av kontaktytor för allmänheten.

Värt att notera är att rollerna inte i första hand avser teknik. Skälet är att den tekniska frågan är förhållandevis liten. Konsulten såg det stora arbete som idag läggs på att driva frågor om samordning och utveckling inom kulturmiljö- och museisektorn – till exempel stödverksamhet kring digitalisering generellt, tekniska val, systemval, upphovsrätt, licensiering,  långsiktigt bevarande och andra relaterade frågor. Frågan är högaktuell genom regeringens uppdrag till Digisam och de statliga kulturarvsinstitutionerna. Hösten 2015 ska Digisam avlämna en slutrapport till regeringen med förslag på hur digitalt kulturarv ska få en tydligare inriktning och förhoppningsvis bli en naturlig del av verksamheterna på institutionerna.

Avslutande ord

Ett av problemen kring kulturarvsdata är polariteten mellan aggregerad data och distribuerad data. Det är ett mycket långt «tåg» där informationsförvaltare brottas med att förstå digitaliseringen och få in den som en naturlig del i sin verksamhet. Det är naturligt med tanke på att kulturarvssektorn saknar en tydlig färd- och viljeinriktning. Det behövs perspektiv och visioner som ligger över den enskilda informationsförvaltarens.

K-samsök är en aggregeringstjänst men vi ser redan problemen med denna i termer av «ägande» av data, av «spegling» av data i olika former, samt av «neddumning» av data. Viktigt för framtiden är Europeanas ansatser till förändring som ser ut att gå från att vara ett stort centraliserat aggregat till nätverkande och distribuerade ansvarsstrukturer, att går från att vara en generell portal till att bli en öppen och gemensam plattform för att möjliggöra en mångfald av tillämpningar.

Vi bedömer dock att vi kommer att behöva leva med båda modellerna under många år framöver. Avgörande för hur länge avgörs av sektorns förmåga att samordna sig samt i den mån finansiärerna och institutionerna kan och vill styra utvecklingen.

Även om K-samsöks grundidé är att vara en ”digital kulturarvsallmänning” och att vara en plattform för att undvika dubbelarbete så finns en hel del kvar att uträtta. Fokus idag ligger huvudsakligen på institutionellt varumärkesbyggande och att utvecklingsinsatser ofta är knutna till enskilda institutioner. Det skulle behövas en högre grad av kraftsamling kring informationskvalitet, utveckla infrastrukturen, samproduktion kring applikationer, stimulera entreprenörer och utvecklare att använd öppna data. För att åstadkomma det behövs större insikter kring vad digitaliseringen i grunden är samt nya, bredare uppdrag till kulturarvsinstitutionerna som utgår från digitaliseringens möjligheter och stimulerar till konkreta samarbeten som ger ett större värdeskapande i samhället.

Kategorier: Infrastruktur, K-samsök, Norvegiana

Forfatter:arkland

Verksamhetsutvecklare med inriktning på webb och nya medier. Statsanställd. Fritidsfotograf och fd arkeolog. Web, development, social web, amateur photographer.

Abonner

Subscribe to our RSS feed and social profiles to receive updates.

Ingen kommentarer så langt.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s